Stadsdelen Annedals historia 1670-1970

Under 1670-talet rasade strider mellan Danmark och Sverige. Carl XI gav Erik Dahlberg i uppdrag att rita en stark befästningsanläggning för att kunna skydda Göteborg från danskt anfall från söder. 1687 stod Skansen Kronandå färdig. Vid sidan av den enklare trähusbebyggelsen i Haga anlade några välsituerade göteborgare trädgårdsanläggningar på landerimark nedanför Skansen Kronan och Spekeberget, idag kallat Nilssons berg. Trädgårdsmästare Åke Nilsson övertog marken 1852 vid det som idag är Skanstorget och då kom att kallas Nilssons äng. Här fanns stora växthus, rika fruktträd och blomsterodlingar.

Den stora befolkningsökningen i Sverige mellan 1750 och 1870 talet skapade en omöjlig bostadssituation i städerna. Man bodde i källare, på vindar och i uthus. Till och med i Skansen Kronan inhystes bostadslösa. För att hindra att en alltför stor del av den arbetsföra befolkningen skulle emigrera och för att den växande industrin i städerna skulle kunna få tag på arbetskraft tvingade bostadsbristen fram nya lösningar och organisationsformer för byggande av bostäder.

Privata institutioner som Sparbankens byggnadsfond och familjen Dickson donerade pengar för att åstadkomma bättre och billigare bostäder till arbetarna i Göteborg. Robert Dicksons stiftelse grundades 1860 med huvudändamål att bygga sunda och trevliga bostäder som skulle hyras ut för en rimlig kostnad till i första hand ”gift arbetsfolk”. Även andra filantropiskt präglade bostadsbolag bildades omkring 1870, t.ex. Bostadsaktiebolaget, Göteborgs Arbetarebostadsaktiebolag och Göteborgs Sparbanks arbetarebostäder. Alla byggde de arbetarbostäder i Annedal som skulle bli en mönsterstadsdel. Det bildades även byggnadsföreningar med målsättning att bygga bostäder åt sina medlemmar. Den tidigast grundade föreningen, Arbetarnas byggnadsförening, byggde de första landshövdingehusen vid Albogatan och Snickaregatan i Annedal 1875-76. Man höjde källarens bjälklag över mark eftersom brandfaran gjorde att stadens byggnadsordning endast tillät två våningar i trä.

Stadsdelen Annedal och Nilssonsberg kom att bli en provkarta på olika former av arbetarebostäder. Längst i söder, gränsande till Linnéplatsen låg de rikt dekorerade landshövdingehusen i kv. Kastanjen, vid Seminariegatan byggdes de första arkitektritade landshövdingehusen i nationalromantisk stil, längs Carl Grimbergsgatan låg Göteborgs Sparbanks byggnadsfonds och Dicksonska stiftelsens tegelhus, i kv. Ananasen de första landshövdingehusen och utefter Övre Husargatan enkla tvåvånings trähus.

Annedal blev mycket barnrikt och år 1881 uppfördes en småbarnsskola ritad av A C Peterson i områdets norra utkant samt Annedalsskolan år 1883 efter ritningar av C Fahlström. I områdets södra del finns en ovanligt väl bevarad institutionsmiljö. Folkskolelärareseminariet byggdes 1876 och till det anlades en välordnad mönsterskolträdgård. Epidemisjukhuset uppfördes 1884-1886 och inrymmer idag Konstepidemin. 1896-1900 uppfördes barnbördshuset, arkitekt A Kumlien, och i den byggnaden huserar idag Fotohögskolan.

Runt 1960 tog planeringen av totalsanering av stadens äldre bostadsbestånd fart. Husen i Annedal började köpas upp av Göta Lejon och ett privat byggmästarkonsortium, Centralbyggen, och redan 1967 revs bebyggelsen på Nilssons berg. Trots en stark opinion mot, genomdrevs ett stadsplaneförslag i fullmäktige den 14 september 1971 som innebar att endast Annedalsskolan och Dicksonska stiftelsens hus bevarades. Sparbankshusen som låg utanför planen blev också kvar. All trähusbebyggelse revs, villorna och de nationalromantiska landshövdingehusen i kv. Kastanjen vid Linnéplatsen dock först i början av 1980-talet.

Texten är ett utdrag ur ”Annedal – markanvändning. Samråd program” från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg.

Annonser